Igår var jag och bror till mormor en sväng med blommor (i mammas sällskap). Jag har inte gråtit mycket över morfar, har tänkt bort det för det är hemskt och ofattbart. Men igår när jag krama om mormor så brast det.. Min morfar är borta, o stackars lilla mormor.. Usch.. Tänk hur livet bara kan ta slut..
Som ni märkt har jag inte haft mycket vettigt o blogga om mitt i allt det här..
Men i nästa inlägg ska jag berätta om gårdagen.. Fredagen den 13:e.. :)
Styrka och kramar till dig Linn!
SvaraRadera